Sören Holst

Teoretisk fysiker, författare och föreläsare

Jag är teoretisk fysiker verksam vid fysikinstitutionen vid Stockholms Universitet, Fysikum. Till mina huvudintressen inom fysiken hör relativitetsteori och kvantfysik.

Relativitetsteori

De båda relativitetsteorierna – den speciella och den allmänna – formulerades av Einstein för över hundra år sedan, men utgör än idag två av grundstenarna inom modern fysik.

Bok i relativitetsteori

Våren 2006 kom min bok Rumtid – en introduktion till Einsteins relativitetsteori ut. I Boken förklaras den speciella relativitetsteorin på ett sätt som kräver ett minimum av förkunskaper i matte och fysik – den enda matematik som behövs är enkel algebra.

Läs mer om boken

Instuderingsfrågor till boken

Föreläsning om relativitetsteori

Vad är det egentligen som får månen att hållas kvar i bana kring jorden, och vad är det som gör att äpplen faller till marken? En kraft? Nej, inte alls, säger Einstein. Den allmänna relativitetsteorin ställer en hel del intuitiva föreställningar på ända: om gravitationen, och om tidens och rummets natur.

Föreläsningen är från 19 mars 2015 och ingick i Fysikums serie med öppna föreläsningar.

Titta på föreläsningen

Tankeexperiment

Inom vetenskap och filosofi använder man sig ibland av tankeexperiment, dvs. en sorts tankelekar. Trots att de ofta handlar om orealistiska situationer visar de sig vara förvånansvärt användbara, inte minst inom fysik.

Tankar som ändrar allt

Hösten 2012 kom min bok Tankar som ändrar allt. Om tankeexperiement och nya världsbilder ut på Fri Tanke förlag. Boken handlar om hur tankeexperimenten har bidragit till vetenskapens utveckling, men också om hur de kan påverka vår syn i existentiella frågor. Vad är tid? Vad menas med ett "jag"? Är det alltid fel att döda någon?

Läs mer om boken på förlagets hemsida

Tankeexperiment i Fysikaktuellt

Under avdelningen Tankeexperiment i Svenska Fysikersamfundets tidskrift Fysikaktuellt har jag i en serie nummer skrivit om olika tankeexperiment hämtade från fysiken.

Alla artiklar från Fysikaktuellt

Hur funkar tankeexperiment?

Hur kommer det sig att man kan lära sig något om verkligheten genom att experimentera i tanken? Jag tror att svaret har att göra med de krav vi ställer på våra teorier om verkligheten – att det ska vara både allmängiltiga, enkla och motsägelsefria. I den här artikeln utvecklar jag dessa tankar:

Thought experiments and the scarcity of good theories

Föredrag om tankeexperiment

Vetenskap handlar i grunden om att förstå hur verkligheten är beskaffad. Trots det ägnar man sig ibland åt att fantisera om det overkliga i så kallade ”tankeexperiment”. Men vad är ett tankeexperiment egentligen och hur kan man kan lära sig något om verkligheten genom att grubbla över overkliga scenarion?

Se min föreläsning om tankeexperiment på Stockholms stadsbibliotek den 20 mars 2018:

Framgångsrika fantasier

Undervisning

Jag undervisar på såväl kandidat- som masternivå på Fysikum, och håller även sommarkurser.

Kurser

Här är de kurser som är aktuella för närvarande:

  • Mekanik II

    Kursen ingår som delkurs i Klassisk Fysik (30 hp), den första fysikkursen på Fysikums kandidatprogram.

  • Allmän relativitetsteori

    Kurs på masternivå om Einsteins teori, som visar hur fenomenet gravitation inte är en kraft, utan måste förstås som en effekt av rumtidens krökning.

  • Sommarkurs i Relativitetsteori

    Kursen förklarar den speciella relativitetsteorin med ett minimum av matematik och ger även en kortfattad introduktion till den allmänna relativitetsteorin. Kursen vilar för tillfället.

  • Tankeexperiment i fysiken

    Kursen ger idéhistoriska inblickar i den roll som tankeexperiment har spelat genom fysikhistorien, från Galileo och framåt. Kursen ges sommaren 2018.

STINT Programme for Excellence in Teaching

Hösten 2007 vistades jag vid Skidmore College i Saratoga Springs, New York, inom ramen för stiftelsen STINT's 'Programme for Excellence in Teaching'. Jag höll en kurs i Relativitetsteori, och ägnade mig åt att studera collegemiljön, och särskilt den amerikanska 'liberal arts' traditionen. Företrädare för denna utbildningstradition är ofta små privata college, så som Skidmore, med särskilt fokus på pedagogik och undervisning.

Att arbeta vid en amerikansk institution gav också intressanta inblickar i samhället. Somliga fördomar bekräftades - andra kom på skam. Min rapport nedan behandlar både mina intryck av collegemiljön och av det amerikanska samhället i stort.

Rapport från min vistelse vid Skidmore College

Krönika om min vistelse vid Skidmore College

Kosmos

Sedan 2017 är jag redaktör för Svenska fysikersamfundets årsbok Kosmos, som innehåller fördjupande essäer om fysik på svenska. Nivån kan karaktäriseras som ett slags avancerad populärvetenskap. Syftet med Kosmos är att bidra till ökad kunskap om fysikämnets innehåll och bredd, samt att spegla den roll fysiken spelar för en modern världsbild.

Kosmos 2017: Vår kvantvärld

Temat i 2017 års utgåva är kvantfysik. Här finns essäer om sammanflätning, icke-lokalitet, kvantdatorer med mera.

Läs artiklarna i Kosmos 2017

Debatt och samhälle

När jag engagerar mig i samhällsdebatten handlar det ofta om frågor som rör religion, vetenskap, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Här är några exempel på artiklar jag skrivit:

  • Humanismen - en tro bland andra?

    Humanismen och den humanistiska rörelsen framställs allt oftare som en alternativ religion. Inom organisationen hävdar vissa att humanismen erbjuder allt som religionerna erbjuder - men utan Gud - samt att man måste framhålla "det positiva i livsåskådningen, det vi tror på". Utanför organisationen framhåller andra (skadeglatt) att humanismen håller på att utvecklas till en "ateistisk tro". Jag ser med oro på dessa missuppfattningar om vad humanismen är och bör vara. (Artikeln publicerad i Humanistinfo nr 1 2013)

  • Att döda foster och violinister

    Över en halv miljard kvinnor i fertil ålder lever i länder med mycket stränga abortlagar. Fostrets rätt till liv går före kvinnans. Men har pro life-rörelsen något stöd att hämta i sekulära argument, eller förutsätter den gudomliga påbud? Frågan aktualiserar ett berömt tankeexperiment av den amerikanska filosofen Judith Thomson. (Artikeln publicerad i Sans nr 3 2011)

  • Varför vill Södertörns Högskola ha en vetenskapsfientlig rektor?

    I slutet av december 2009 lämnade styrelsen för Södertörns Högskola förslag till regeringen angående ny rektor för högskolan. Den föreslagna rektorskandidaten, Moira von Wright, har dock tidigare gett uttryck för en märklig syn på vetenskap. Jag och Olle Häggström ifrågasätter därför styrelsens val, och undrar om den står bakom von Wrights sanningsrelativism.
    (Artikeln publicerad på Newsmill 7 januari 2010)

  • En förrädisk könsrasism

    Vårt samhälle värderar ännu män och kvinnor enligt en rasistisk logik, där knappt märkbara statistiska skillnader tas till intäkt för att bevara djupgående könsstereotyper.
    (Artikeln publicerad i Humanisten nr 5-6 2008)